Tjata på vården

Hur kan du säga i TV att man ska tjata på vården?
Ja, det har kommit många kommentarer efter inslaget i Agenda i kväll om självmord.

Jag säger så därför att jag inte har något bättre råd att ge till patienter och närstående som inte får den vård de behöver. Mina svar att det pågår en massa utvecklingsarbete, att mer resurser ändå läggs på psykiatri och psykisk ohälsa, att det kommer bli en bättre tillgänglighet när vi lyckas bygga ut en bra första linje, att psykiatrin, chefer, politiker jag själv och andra borde göra mer hjälper inte en person som behöver vård just nu idag. Då finns ingen annan lösning än att de påtalar sina behov igen och igen. Att de vänder sig högre upp till ansvarig chef, landstingsledning , och till sist till politikerna om inget annat hjälper.

Många tycker att ”någon” borde se till att människor får den hjälp de behöver. Det finns tyvärr inte någon ”någon”  som har makt att se till att det som behöver ske sker. Att förändra ett helt vårdområde, att få alla de olika processer som måste ske på alla olika nivåer för att det ska finnas tillräckligt med kompetent personal, tillräckligt med resurser och tillräckligt bra arbetssätt och organisation ligger inte i ”någons” samlade hand.  Vi på Sveriges Kommuner och Landsting kan inte mer än stödja våra medlemmar i en bra utveckling. Politiker på riksnivå kan bara stifta lagar och ge statsbidrag och hoppas på att lagen följs och pengarna stimulerar till bra utveckling. Myndigheter kan ge kunskapsunderlag regelverk och efter tillsyn ge kritik och konstruktiva råd  men det är en pappersprodukt som måste användas. Kommun och landstingspolitiker kan med bra ledning och styrning, klok budget skapa förutsättningar för chefer och medarbetare i vården att kunna ge bra vård. Chefer och medarbetare kan ta sitt ansvar och göra sitt bästa u varje situation utifrån de förutsättningar de har. Det här är en kedja där summan av länkarnas svaghet ibland får katastrofala följder för en enskild människa.

Jag är hoppfull och vet att det hänt mycket positiva saker under de senaste åren. Jag hoppas och tror att det kommer att fortsätta sker satsningar på området framöver. Samtidigt är jag smärtsamt medveten om att den förändringstakt vi har idag inte håller jämna steg med de ökande behov av insatser för psykisk hälsa som finns i samhället och den ökade efterfrågan som vården känner varje dag. Vi måste bli snabbare och bättre. Att möta människors behov av insatser för psykisk ohälsa och psykisk sjukdom är vår tids stora utmaning.

Det stora lyftet kommer inte förrän frågan om psykisk hälsa blir en riktigt brännande och angelägen fråga för alla beslutsfattare. Kanske kan vi hjälpas åt att skapa tryck i frågan. Då måste behoven höras och bli  synliga. Kanske kan även tjat på vården fortplantas på samma sätt som jag hoppas att goda kunskapsunderlag och forskningsresultat från experter fortplantas ut till alla som på olika nivåer kan bidra med goda beslut.

Jag vet att det kommer att gå. Frågan är bara hur fort vi kan få det att gå. Stort tack till alla som på olika sätt bidrar i kampen.

2 tankar om “Tjata på vården

  1. Sabina

    Tack för ett mycket bra inlägg! Jag är väl medveten om den stora kompetens som finns på flera håll i vården, men som mamma till en dotter med inte bara autism utan även en del somatiska problem är jag samtidigt smärtsamt välbekant med vilket slit det kan vara att få adekvat vård och hjälpinsatser när det som bäst behövs. I min dotters fall slet jag i mer än ett år för att få hjälp med att utreda hennes magproblem (vilka efter ett enkelt blodprov, initierat först hos habiliteringens neurolog efter flera fruktlösa försök inom den ”vanliga” vården), visade sig bero på celiaki och matallergi – och för de motoriska problem hon dragits med har vi varit tvungna att söka privat hjälp. I brist på någon offentlig ”vårdsamordnare” för oss privatpersoner och i ljuset av den läkarbrist som också förekommer är det helt enkelt NÖDVÄNDIGT att verkligen tjata på vården för att få hjälp – eller också vända sig till andra aktörer, om man nu har den möjligheten. Jag hoppas bara att alla verkligen orkar med det… I alla fall vill jag tacka för att en sån som du uppmärksammar det här problemet och vill göra en insats för att en förändring kanske så småningom kan komma till stånd!

    Svara
    1. iwie1 Inläggets författare

      Tack för ditt inlägg. Ja jag vet att det i många fall är mycket svårt att orka driva sin egen fråga. Det blir orimliga krav på föräldrar och närstående. Jag lovar att jag ska göra mitt yttersta för att få förändring. Var idag i Mjölby där skola och socialtjänst var samlade med viljan att få ihop sina insatser bättre. Så det finns hopp.
      Ing-Marie

      Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.